banangröt i en mulen lägenhet

för var dag som går blir min portion banangröt på morgonen stoleken större. förstår inte riktigt hur det går till men större blir den och kanske även min mage. jag börjar se resultatet av arbetslöshetens glåmiga dagar som jag tillbringar här i lägenheten med de dimmiga fönsterrutorna som gör att det alltid verkar mulet oavsett väderförhållandet utomhus. jag ska ge er ett exempel på hur en sådan mulen dag kan te sig:

vaknar runt 11.00 av trafiken på nobelvägen, dröjer kvar i sängen men pallar mig sen motsträvigt upp. kokar en STOR portion havregrynsgröt med banan och kardemumma, mandlar på toppen. äter gröten under andakt, antingen framför tv:n men också datorn funkar bra. kanske klär jag sen på mig, på sin höjd mjukisbyxor. fastnar framför tv:n eller om jag är på det humöret, diskar litegrann. sätter mig vid datorn och kollar igenom mailen för sjuttioelfte gången, nähä inget jobb idag heller. kollar även mobilen för att se om jag eventuellt missat något viktigt samtal, men nej, nähä. jaha, och nu då? vad göra? som tur väl är har jag min emilia som får iväg mig på lite sociala aktiviteter mellan varven. finemilia som åker till indien om några månader, åh vad jag kommer sakna henne! när människor runt omkring mig ger sig ut i världen får jag känslan av att jag också borde sticka iväg. att jag missar något genom att sitta här i grådiset och vänta på att livet ska ta fart. men nu har jag bestämt mig en gång för alla att stanna åtminstone ett tag, ge det en chans. ge livet en chans att hitta mig. ser ni inte att jag viftar med armarna nu, jag är redo!