Pick pick

Antony och gänget sjunger för mig denna morgon som inte längre kan kallas morgon eftersom klockan börjar närma sig lunch. Fanny sover fortfarande under liljekonvaljtäcket och snart måste jag nog börja peta på henne för min mage skriker efter mat. Igår blev det först trevlig middag med c och f och sedan utgång med fokus på billig öl plus dans. Det blev klart den trevligaste kvällen på länge och trots schizofrena djs dansade vi oss svettiga på retros lilla dansgolv tills dom masade iväg oss runt tretiden. Nattlig promenad hem till storvåningen i trevligt sällskap av Niel, emigrerande engelsman som slagit sig till ro i Svea. Han var verkligen en rolig man och jag lägger till honom på listan över bra män som jag eventuellt skulle kunna tänka mig att hänga mer med. Jag måste verkligen öva mycket på det här med att få in fler män i mitt liv och jag är på god väg nu anser jag. Nej nu måste jag ha mat. Fanny!

Ögonbrynet som försvann

Hemma hos my beloved family, vinter utanför fönstret, Weeping Willows i öronen. Lufsar runt i ett tomt hus och känner mig hemma. Om ett par timmar sitter vi på bussen mot Alperna och leker Sällskapsresan, en lek vi kan ganska bra vid det här laget. Min nya jacka skiner som en sol och allt känns lite mera hoppfullt än förut. Roligaste på länge: Igår slant Elin med rakhyveln när hon skulle ansa bort ett vildvuxet hårstrå och råkade avlägsna halva ögonbrynet. Vad som gjorde det hela ännu mera komiskt var att hon redan vid ett tidigare tillfälle varit något för entusiastisk vid plockningen av nämnda ögonbryn och endast lämnat en liten oansenlig rand som vägrat växa ut igen. Så igår som sagt sinkade hon nog sina sista chanser att någonsin få normala ögonbryn igen. Jag kunde bara inte sluta skratta för det kändes så typiskt. Kände även tacksamhet över att jag aldrig rört mina egna buskiga bryn. Kära nån.

Rapport från Kollektiv Överflödet

Sorry för det extremt långa avbrottet, jag har befunnit mig i en tids ambivalent ovisshet kan man säga. Ikväll är första gången på mycket länge som jag faktisk nästan kan känna att jag valde rätt när jag bestämde mig för att flytta till Malmö och börja jobba i hemtjänsten. Det sistnämnda kan jag inte riktigt stå för ännu för det är något jag mest gör för pengarnas skull. I alla fall, mycket har hänt sen sist. För exakt en vecka sen flyttade jag in i ett rum i en sekelskiftsvåning mitt i stan. Vi är sammanlagt sju stycken som bor här i Kollektiv Överflödet: Louise- mediterande förskollärare som snart går i pension, Göran- bror till louise, också förskollärare samt hustomte, Peder- har jag ej träffat så mycket men jag vet att han jobbar som läkare i Lund och för tillfället befinner sig i Indien, Hanna- läser statsvetenskap och har jobbat som reseledare, Andrea- läser mänskliga rättigheter och har hållit på med fäktning, Elin- läser också men jag minns inte riktigt vad, vet bara att hon är med i en teatergrupp och att hon och Andrea har varit i Sydamerika tillsammans. Som sagt vi är rätt många som bor här, men märkligt nog springer vi nästan adrig på varandra. Det finns rätt mycket ordningsregler, Louise verkar vara av den pedanta sorten. Ibland kan jag bli lite osäker på om jag verkligen vill bo så här, men samtidigt är det ganska skönt att befinna sig på en plats där det nästan alltid är lugnt och tyst. Det bästa är att vi har en soffa i köket där man kan ligga och titta på himlen samt en balkong som vetter rakt mot kanalen och biblioteket. Den ska få bli mitt tillhåll i vår och sommar. Annars jobbar jag rätt mycket, tackade ja till ett vikariat på 80 procent fram till sommaren. Har mina egna tanter och farbröder jag går hem och som jag känner rätt väl vid det här laget. Cornelia är i Malmö en tid och jobbar innan hon far till Öland och Kapellagården. Hon är en ängel. Sist men inte minst, min kära syster med pojkvän och barn ska köpa hus i Älmhult. Så nu blir jag den enda i familjen Persson som inte bor där, känns lite märkligt.

Judie! Jag lovar att jag ska uppdatera bloggen oftare och jag väntar med spänning på ditt nästa inlägg.

Emilia! Jag hoppas att du fortfarande har det bra, snälla skriv i friliftsbloggen!

Slut på rapport.